11 september är en dag för sorg

Vi sörjer idag och tänder ett ljis för Chile, för hela landet drabbades! Min kärlek går till er!

11 september är en dag för sorg, inte för tragedin i USA utan för tragedin i Chile där många fler drabbades och i större grad, Amerikanska CIA har haft sin del i alla revolutioner, de lärde de Sydamerikanska diktatorerna att agera och militären att tortera så smidigt som möjligt för att skapa så mycket smärta som möjligt utan att döda fångarna. Usa har infekterat hela världen och kanske nerbombningen av de två tvillingtornen var payback och det var en tragedi men det är långt under vad de förtjänar och det är synd att pentagon kom undan lindrigt!

Usa är och har alltid varit världens cancer men nu finns det hopp med Obama som tänker främst på folket..

Här kommer lite info om den 11 september i Chile.. Artikel hämtad av  wikipedia.

När Salvador Allende vann presidentvalet i Chile 1970hade det chilenska samhället stora ekonomiska svårigheter. Problemsåsom långsam tillväxt, inflation, ojämlik inkomstfördelning ochkoncentrationen av ekonomisk makt var envis och motstävig.

Allende var socialist och drev en politik som bland annat syftade till att nationaliseradelar av näringslivet. Med anledning av Allendes politik uppstod enintressekonflikt kring hur, och ifall, jordens ägande skulle omfördelasfrån de stora jordägarna och ifall de stora kopparfyndigheterna i Chileskulle förstatligas.

Under Allendes första år som president såg man ekonomiska förbättringar BNP ökade med 8,6% procent, inflationen sjönk från 34,9% 1970 till 22,1%, medan industriproduktionen ökade med 12%. Men Allendes socialistisk politik väckte motståndare från den rika sektorn av chilenska samhället liksom USA som placerade diplomatiska, ekonomiska och hemliga påtryckningar regeringen. Mot slutet av 1971 kom den kubanske ledaren Fidel Castro på besök i Chile under en fyra veckor besök.

I oktober 1972, såg Chile den första av vad som skulle bli en våg avkonfrontationer ledd av några historiskt välbärgade sektorerna av detchilenska samhället, som fick öppet stöd av Förenta Staternas presidentRichard Nixon.En strejk med lastbil-ägarna som CIA stödde samt finansierade dem med$2 miljoner dollar inom ramen för "September Plan", började den 9oktbober, 1972..Konfrontationen, som omfattade 165 lastbils-ägarnas fackföreningar med40,000 medlemmar och 56,000 fordon, dekladerade den som en oändligstrejk i vilket förlamade landet.

Under Allendes tid vid makten destabiliserades Chiles politiska liv;fabriker och större jordbruk ockuperades i många fall av Allendes merextrema anhängare tillsammans med utländska så kallade"yrkesrevolutionärer". En av dessa grupper kallas MIR (Movimiento de Izquierda Revolucionaria). Hörgerextrema grupper som Patria y Libertad utförde flera attentat och sabotage för att destabilisera landet. Patria y Libertad finansierades av CIA.

Trots minskande av de ekonomiska indikatorerna, ökade Allendes Unidad Popularstöd till 43,2% i parlamentsvalet 1973. Men det som började som eninformell allians mellan Allendes koalition och kristdemokraterna varnu långt över.

CIA försökte destabilisera Allendes regering, genom att ge upp till$8 miljoner i stöd till oppositionsgrupper i syfte att "skapad tryck,utnyttja svagheter, förstora situationen" och skynda på Allendes fall .CIA rapporten som släpptes år 2000 talade på att $6,8 miljonerspenderades under Allendes presidentskap för att destabilisera honom .

1973 var det chilenska samhället uppdelat mellan starka motståndareoch lika starka anhängare till Salvador Allende och hans regering,samtidigt som ekonomin hade försämrats. I det chilenska parlamentethade socialisterna tidigare haft stöd av kristdemokraterna men dessa hade nu gått ihop med högern. Deputerandekammaren röstade den 22 augusti 1973 med siffrorna 81-47 för en resolution som förklarade Allendes sätt att styra Chile för okonstitutionellt och begärde att regeringens verksamhet skulle återställas till en laglig väg. Allende svarade att resolutionen inte fått den nödvändiga två-tredjedels majoriteten i senaten och att den i sig stred mot flera artiklar i grundlagen.

Kuppen

Den 11 september 1973 stormades presidentpalatset. Allende stannadekvar i palatset. Allende erbjöds att fly landet med flyg, vilket hantackade nej till. Idag finns det bevis på att Pinochet hade tänktspränga flygplanen i luften. Om han sedan mördades av militären ellerbegick självmord var länge oklart, men idag är man nästan säker på att han begick självmord.Kuppen genomfördes snabbt och effektivt. Efter en vecka hade de flestaav vänsterns ledare mördats. Bland alla som mördades fanns Victor Jara. Sveriges ambassadör, Harald Edelstam gjorde under tiden närmast efter kuppen en stor insats för att rädda förföljda i Chile.

Pinochet och hans militärregim styrde Chile med järnhand fram till 1990, då han utlyste "demokratiska" val.

Amerikansk inblandning

Huvudartikel: USA:s interventioner i Chile

Det finns inget i offentliggjorda dokument som visar att USA vardirekt inblandade i kuppen 1973, men de skapade förutsättningar förden, var åtminstone inledningsvis nöjda med resultatet och samarbetademed de nya chilenska ledarna. Följande konversation utspelade sig mellan USA:s president Richard Nixon och utrikesministern Henry Kissinger fem dagar efter kuppen:

Nixon: Nothing new of any importance or is there?

Kissinger: Nothing of very great consequence. The Chileanthing is getting consolidated and of course the newspapers are bleedingbecause a pro-Communist government has been overthrown.

Nixon: Isn't that something. Isn't that something.

Kissinger: I mean instead of celebrating – in the Eisenhower period we would be heroes.

Nixon: Well we didn't – as you know – our hand doesn't show on this one though.

Kissinger: We didn't do it. I mean we helped them. created the conditions as great as possible.

Nixon: That is right. And that is the way it is going to beplayed. But listen, as far as people are concerned let me say theyaren't going to buy this crap from the Liberals on this one.

Kissinger: Absolutely not.

Enligt en CIA-rapport från 2000, Hincheyrapporten, så hade CIAinte uppmanat till en militärkupp, men de var medvetna om att en kuppplanerades, hade kontakt med några konspiratörer, och eftersom CIA inteförsökte hindra maktövertagandet och dessutom hade försökt sätta igången kupp 1970, så var det enligt rapporten troligt att det verkade som om de såg genom fingrarna med kuppen. Efter kuppen fortsatte CIA och USA:s regering att stödja militärjuntan.

Redan 1970, efter att Salvador Allende blivit vald till president,hade alltså USA försökt starta en kupp för att hindra Allende från attfå makten. Efter valet så var den amerikanska regeringens långsiktigamål, enligt Hincheyrapporten, att stödja oppositionen för att denskulle besegra Allende i nästa presidentval 1976. CIA gav pengar till Partido Democrata Cristiano, Partido Nacional och Democracia Radical. Pengar satsades även på propaganda i lokala medier, speciellt i tidningen El Mercurio. Sent 1972så trodde USA:s regering att den chilenska militären avsåg att göra enkupp, men USA var noggrann med att inte bli direkt inblandad i självakuppen. Sammanlagt spenderade USA ungefär 6,5 miljoner dollar i hemligaprogram under Allendes presidenttid.

Samtidigt minskades USA:s bilaterala bistånd till Chile kraftigt. Likaså reducerades ekonomisk hjälp från Interamerikanska utvecklingsbanken och Världsbanken, där amerikanskt inflytande var stort. Dock fick Chile bistånd från Internationella valutafonden.

I populärkultur

I Costa-Gavras' film "Försvunnen" (Missing, 1982) skildras sökandet efter en amerikansk frivilligarbetare som fängslades under kuppen. Filmen vann Guldpalmen vid Filmfestivalen i Cannes.

Isabel Allendes roman "Andarnas hus" (La casa de los espíritus, 1982) behandlar Chiles historia under 1900-talet, däribland kuppen och livet efter den. Boken filmades 1993 av Bille August i en internationell storproduktion.

I chilenamerikanen Ariel Dorfmans scenpjäs Döden och flickan (Death and the Maiden) från 1991,skildras mötet mellan en torterare och ett av hans offer från kupptidenmånga år senare efter juntans avgång. Det sägs dock aldrig rakt ut attdet är just Chile som avses. Pjäsen filmatiserades 1994 av Roman Polanski.

Andrés Woods "Machuca" är en spelfilm från 2004 som från två pojkars liv i Santiago under tiden för kuppen.

Filmen "Svarta nejlikan" (2007), regi Ulf Hultberg, skildrar den svenske ambassadören Harald Edelstams insats under och efter kuppen.

Externa länkar

• Pinochet lämnade England i dag, Aftonbladet, 2 mars 2000.
• Electronic Briefing Books - Offentliggjorda dokument från National Security Archive.

Källor

1. ^ Comienzan los problemas,part of series "Icarito > Enciclopedia Virtual > Historia >Historia de Chile > Del gobierno militar a la democracia" onLaTercera.cl. Accessed 22 September 2006.
2. ^ Kristian C. Gustafson. CIA Machinations in Chile in 1970: Reexamining the Record. Accessed 21 August 2007.
3. ^ Castro speech databaseat the University of Texas: English translations of Castro speechesbased upon the records of the (United States) Foreign BroadcastInformation Service (FBIS). See locations of speeches forNovember–December 1971. Accessed 22 September 2006.
4. ^ El paro que coronó el fin ó la rebelión de los patrones, El Periodista, 8 June 2003 (spanska)
5. ^ "Covert Action...", cit.
6. ^ Development and Breakdown of Democracy, 1830-1973, United States Library of Congress Country Studies: Chile. Undated; according to Preface, "The body of the text reflects information available as of March 31, 1994." Accessed 22 September 2006.
7. ^ CIA 2000 report, page 12, published by the National Security Archive
8. ^ http://www.josepinera.com/pag/pag_tex_quiebredemoc_en.htm
9. ^ http://www.josepinera.com/pag/pag_tex_respallende.htm
10. ^ Hinchey Report: CIA Activities in Chile, 18 september 2000.
11. ^ CIA Acknowledges Ties to Pinochet's Repression. Report to Congress Reveals U.S. Accountability in Chile, om Hinchey-rapporten, National Security Archive, 19 september 2000.
12. ^ The Kissinger Telcons: Kissinger Telcons on Chile, National Security Archive, Konversationen i pdf-format.
13. ^ Church Report: Covert Action in Chile 1963-1973., 18 december 1975. (engelska)
14. ^ Mabry, Don, Chile: Allende's Rise and Fall